Så klarade vi av bytet av gammalt år mot nytt helt galant. Middagen blev fantastisk, vi spelade spel utan att någon surade, vi gick upp på takterassen och tittade på fyrverkerier utan att trilla ner och jag lyckades få upp champagneflaskan utan att träffa mig själv eller någon annan med korken. Ett smidigt skifte på det hela taget.
Jag hade glömt att fundera på löftet. Jag drog till med att jag skulle sluta äta godis (utom mörk choklad som är en nödvändighet och mänsklig rättighet). I går när jag kom på att det fanns kvar av dotterns otroliga chokladlakritskola reviderade jag löftet. Jag sa till barnen (lite grötigt för kolan är seg) att det var ett dumt löfte och att jag glömt att jag skulle lova att ta körkort, vilket vi ju alla tjänar på. Barnen tittade roat på mig och sa "visst mamma" på ett lite obehagligt och skeptiskt sätt. Men jag kan ha övertolkat. Det är svårt att lyssna ordentligt när man jobbar på att uppnå chokladlakritskola-nirvana.
Jag inbillar mig alltid att jag ska bli -inte en helt ny och förbättrad - men åtminstone en lite uppgraderad människa när det blir nytt år. Att jag nu äntligen ska bli en sådan som bara tar ett chips på fredagen, som dammsuger lister och dammar varje vecka, som anammar uttrycket var sak på sin plats och inte snabbstädar genom att trycka in saker i skåp och garderober, som läser aktuell och djuplodande litteratur och inte bara deckare, som gör hårinpackningar och klipper topparna regelbundet istället för att vänta tills håret är ett fågelbo och frisören får använda sekatör för att rädda det.
Det kommer naturligtvis inte att ske i år heller. Men jag älskar känslan av att det kunde göra det. Att detta är förändringens år. Och vem vet... någon liten förbättring av min hopplösa personlighet kanske jag lyckas med. Det är något speciellt med 2010, det är jag säker på. Vad har ni för nyhetslöften? Kom igen! Lova något! Sedan kan vi tillsammans arbeta för att det inte håller. Jag lovar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar