En katt bland hermelinerna

Min hemkommun rymmer några av de rikaste i Sverige. Och mig.
Min hemkommun stoltserar med 20 rumspalats för minst lika många miljoner.
Och min lilla trea byggt på 60-talet
I min hemkommun står de tjusigaste jaguarer parkerade.
Och min rostiga hoj med dekalen ”säker cykel – 76” på främre stänkskärmen.
Om man lyssnar riktigt, riktigt noga i min hemkommun så kan man höra”bleu, bleu – l’amour est bleu” när det blåser i vindspelen av böhmisk kristall i de välansade buxbomshäckarna.

Som ni förstår hör jag naturligtvis inte hit. Jag har inga pengar, inget hus, ingen bil och familjens märkeskläder är lätt räknade. Jag misstänker att vi är bara ett snäpp från kommunens hjälpsändningar.

Denna stockholmsförort blev för andra året i rad utsedd till bästa stället att bo av tidningen Fokus. Jag har funderat på varför. Här finns ingen kommunal service att tala om, inga hyreslägenheter och inga återvinningsstationer. I skolan finns det lika mycket mobbing, dysfunktionella lärare, stökiga klasser och skolk som i andra områden. Ungdomarnas användning av droger och alkohol är störst i landet i jämförelse med andra orter. På bänken utanför centrum sitter A-laget med sina flaskor – och det är inte Bourgogne de dricker.

Så slog det mig: Fyrverkerierna!! Varje midsommar, valborg, nyårsafton, nationaldag samt diverse andra sporadiska tillfällen endast utmärkta i kommunalrådets almanacka så dundrar Danderyd på med de absolut mest fantastiska pyrotekniska upplevelser. Invånarna går man ur huse och står och aaaahar och ooooooooooohar och efter sista triumferande knallen går alla nöjda hem och tänker glada tankar om försynen som placerade dem i detta jordiska paradis.

Tanken är inte ny. Redan romarna visste hur man fick undersåtar med rätt inställning.
Bröd och skådespel. Så ta en croissant till och njut av ljusshowen!