Spasiba!

Jag har tidigare nämnt att jag ibland finner det underhållande att läsa Alex Schulmans pappablogg från Gotland. Stundtals är den riktigt rolig. Som när han häromdagen beskriver ett nästan-möte med Håkan Nesser. Jag kan alltför väl känna igen mig i konstiga situationer när man läser personer fel och det känns så njutbart befriande när det händer andra.

Ibland besöker en rysk forskare vår institution. Han talar nästan inget annat än ryska, endast några ord på tyska. Jag talar ingen ryska och endast enstaka ord på tyska. Oturligt nog kan vi inte samma tyska ord. Vår föreståndare talar som tur är bra tyska och har även läst lite ryska i lumpen. Den senare språkträningen har dock mest medfört att han vid behov kan ropa ”eld upphör” och försäkra besökaren om att östersjökusten är minerad.

När jag och min likaledes otyska kollega är ensam med den ryske professorn blir kommunikationen däremot ett litet problem vilket vi brukar lösa genom att lämna varandra i fred så mycket som möjligt. Vid ett tillfälle kom vi på professorn med att äta ägg i forskarsalen. A big no-no. Ingen förtäring är tillåten i närheten av arkivalierna. Efter att ha dryftat vårt ägg-relaterade rysk-tyska vokabulär och i tanken repeterat en informativ mimföreställning var ägget uppätet och vi beslöt enhälligt att se genom fingrarna med förseelsen.

Vi är alltid väldigt lättade när det är dags för den ryske professorn att åka hem. Så när han vid sitt senaste besök kom emot mig med utsträckta armar i korridoren fick jag i min uppsluppna befrielse över att besöket var över för denna gång, för mig att han skulle omfamna mig. En massa blurriga bilder av ryska stadsöverhuvud som kindpussar amerikanska presidenter flimrade förbi i min överhettade hjärna. Jag bet ihop och tänkte att det är bäst att visa att man åtminstone förstår det ryska kroppsspråket, log stort och stormade fram för att bli innesluten i en rysk björnkram. När jag kom närmare, alldeles för nära för att passera som professionellt, satte professorn förskräckt upp en hand som bryskt stoppade mig endast millimeter från hans ansikte.

Det visade sig att han bara ville betala sina kopior.