Jultur i stan

Nu har jag handlat de sista små klapparna. Eftersom jag köper det mesta av julklappar på nätet så behöver jag endast ett minimum av ickevirtuell julhandel. Så jag tog en långlunch på stan och det var faktiskt inte så hysteriskt som jag befarat. Kan det vara lågkonjunkturen?

I en affär fick jag till och med en present för att jag handlade. ”Nu ska tant få en julklapp av mig” sa flicksnärtan bakom disken. Ska jag vara ärlig så sa hon kanske inte precis ”tant”, men hennes tonfall gjorde det. Sedan gav hon mig septembernumret av Martha stewarts inredningsmagasin. Men tanten blev i alla fall rörd av den fina gesten och klappade ömt den glossiga tidningen i vilken man kan läsa hur man förbereder sitt hem och sin trädgård inför hösten. Det mesta går ut på att skörda de sista tomaterna och få skorstenen sotad. Eftersom jag varken har köksträdgård eller öppen spis så känns det hela mycket mer stressbefriande än aktuella nummer som uppmanar till inläggningar och kransbindningsprojekt. En fin julklapp tycker jag.

Försöker att inte noja över att det-herre-min-skapare-är-julafton-i-övermorgon-och-vad-tog-tiden-vägen… utan istället tänka att det är bättre att städa efter helgen och att det nog blir en jul trots att vi inte gjort det obligatoriska pepparkakshuset i år. Även merparten av julmaten har jag avslappnat knappat hem via datorn och ser fram emot en leverans i morgon. Förhoppningsvis relativt felfri så att de inte som förra året skickar med tre tjog ägg istället för lådan med clementiner. Fast i så fall gör vi äggtoddy.

I kväll bränner vi mandlar och kokar knäck. I morgon kryddar vi snapsen och tar in granen. Sedan får vi se om det inte blir jul av bara farten.