dan efter dan efter dan efter dopparedan

Vi överlevde julhelgen och idag är det mellandag. De två senaste dagarna har jag mest legat i soffan framför tv:n utfluten som en urtvättad sacco-säck. Man tycker ju att man inte skulle behöva fylla på med någon energi när man omöjligt förbränner någonting. Detta har dock inte hindrat mig från att trycka i mig oräkneliga knäckebrödsmackor med julskinka och senap uppblandat med överbliven janson och kalla köttbullar. Dotterns enorma julgodisutbud har minskat oroväckande då knäck, chokladlakritskola, tryfflar, brända mandlar och marsipankonfekt likt pilgrimmer mot Mecka i en tät ström hittat sin väg ner i min mage.

I går försökte jag göra ett ryck och tvättade en tvätt samt strök några plagg. Detta gjorde mig så utmattad att jag resten av kvällen var tvungen att ligga i fåtöljen med ett rödvinsglas balanserande på magen. Man behöver inte anstränga hjärncellerna heller eftersom det som visas på tv är obskyra repriser (jag tittade på samtliga Anna Anka program i ett plågsamt tv 3 marathon i förrgår) och filmer där man plötsligt efter en timme kommer på att man nog sett den förut Och inte ens då var den bra.

Idag måste jag i alla fall sätta på mig något annat än mjukisbyxor och åka in till stan för att hämta brorsdotter vid tåget. Trots en lätt attack av torgskräck vid tanken på stan i mellandagsreabelägring kommer det nog att bli nyttigt att frottera sig med massan en stund. För att sedan återvända till förortskokongen och soffkuddarnas trygga omfamning.

Jag kan ju alltid gå till gymmet i morgon.