tisdag 2 februari 2010

Pausprogram




Ber om ursäkt för det tillfälliga avbrottet. Uppdateringen går för tillfället lite trögt beroende på diverse småkaotiska problem i den personliga sfären. Naturligtvis nonchalant och oförlåtligt eftersom min blogg numer antagit oanade proportioner. Jag har dagligen mellan 20-30 läsare, förutom den dagen då jag hade över 250 stycken tack vare att min goda vän Benita länkat mig i sin omåttligt och med rätta dunderpopulära blogg. Jag trodde i flera sekunder att jag blivit upptäckt innan jag spårade den bakomliggande orsaken. Dryga nittio procent av läsarna tillhör min familje- och vänkrets. Ett fint sätt att tacka för att jag numera lägger min skrivarklåda på en blogg istället för att skriva kilometerlånga nonsensmejl vars omfång ochröriga persongalleri kunde få en rysk klassiker att kännas som en lättviktig pamflett.

Men det finns även en liten klick läsare som för mig är anonyma. Vilka är ni? Jag misstänker att ni får stöd från någon organisation typ ”tanter med tydliga gränser”, vars syfte är att uppmuntra medelålders damer till en oförarglig sysselsättning som ska hålla dem från destruktiva insändare i pressen eller apatiskt bänksittande med nedskräpande gödning av duvor och andra skadedjur. Om ni orkar och har lust så lämna gärna en rad som berättar om er själva. Om det skulle finnas något ni vill veta om mig så fråga gärna. Jag kommer tvångsmässigt att svara eftersom jag älskar att tala om mig själv. Jag har tyvärr aldrig kunnat beskyllas för vara varken inbunden eller tystlåten. Otaliga är de tillfällen då jag bestämt mig för att anta en mystisk och hemlighetsfull identitet. Detta brukar jag glömma efter fem minuter och jag finner mig plötsligt i detalj beskriva någon intim pinsamhet eller personlig defekt.

Så ni som inte känner mig kan ju fråga efter något skelett i min garderob och jag kommer gladeligen släpa fram det och rikta en spotlight på de mest intrikata delarna. Ni som känner mig kan ju titta bort eller tala om vad ni hett önskar att jag hade hållit tyst om.

14 kommentarer:

  1. Här är iaf en numera trogen läsare som inte känner dig! En 32 årig mamma till Axel 6 mån, som varken tar napp eller dricker välling. Det är väl typ mina problem just nu.
    Så, vad har du för skelett i garderoben? :-)

    SvaraRadera
  2. Hmm... här är ytterligare en som inte känner dig personligen men jag har spenderat tid med min bonusfamilj som jag vet har ett närmare släktband med dig! :O ! Dessutom uppskattar jag att läsa... även om min egen blogg till största delen består av bilder... Kolla in -du hittar säkert någon du känner!

    //Vicki

    SvaraRadera
  3. See, that's why I love you, mer än vad som kan antagas hälsosamt. Gillar att även "Mamma Vicki" följer din blogg ;) Hihi.

    Pussar och kramar från brorsdottern

    SvaraRadera
  4. Jag snubblade in på din blogg via din vän Benita som stundom gör mig djupt imponerad och stundom ger mig svår prestationsångest. Din blogg ger mig... tillfredsställelse. :)Går hemma hela dagarna med en 4-månaders trollunge. Hon bajsar i blöjor, jag ordbajsar i hennes blogg.

    SvaraRadera
  5. Hittade hit via Benita och läser via min RSSläsare (vet inte om vi RSS-läsande fans syns i din "20-30 läsare-statistik? Kanske har du fler läsare än du anar...?) och roas av din underhållande blogg! Inlägget om jeansprovning och jobbigt hög musik blev en stor favorit på sistone och länk skickades omedelbart till min mamma som också skrattade gott och igenkännande :-)

    SvaraRadera
  6. Vad kul det är att få lite röster bakom statistiken!
    Skulle också läsa bloggar om jag var mammaledig. När jag fick barn fanns knappt internet… Benita och jag fick barn samtidigt så vi tillbringade vår mammaledighet med fikande hos varandra, världens bästa ledighet! Ja, B hann ju förstås med ett och annat hemprojekt också… jag var glad om jag hann slutföra projekt som att hinna duscha och hänga tvätt.

    Mitt andra barn ville inte heller ha napp eller dricka välling, Axelmamman! Han ville inte ha någonting annat än bröstmjölk i sin naturliga förpackning (tuttfixerad som alla karlar). Till slut hade jag inte tillräckligt. Efter idogt försök med olika nappflaskor så blev lösningen välling med vaniljsocker, det fick honom att börja dricka. När han var fast i vällingträsket efter en vecka började jag ta avveckla vaniljsockret och efter ytterligare en vecka drack han den naturell. Att han sedan blev en välling-junkie som knappt kunde sluta med nappflaska vid fem års ålder är en helt annan historia…

    Vicky, då tror jag att jag vet vem du är genom brorsdotterns blogg!
    Är övertygad om att min blogg inte ger någon prestationsångest, Therése. Kan den ge lite tillfredställelse så gläder jag mig ofantligt… Hej också till Renée med mamma, skönt att veta att det finns en igenkänningsfaktor i mina märkliga situationer. Det får mig att känna mig nästan normal.

    SvaraRadera
  7. En till som inte känner dig, även om d känns som det efter att ha varit "tvungen" att läsa din blogg från start! För att jag skrattar högt för det mesta och då mår man bra. Tack.

    Jag hittade hit via Benita.
    Funderat på att skriva en humorbok? Martina Haag är inte i närheten kan jag säga..
    Jag kikar alla fall in hos dig kontinuerligt och du finns bland mina favoriter.

    SvaraRadera
  8. Hej hopp, ännu en av de okända, även om jag för länge sen kommenterat om face-book-vägrande (vilket jag för övrigt varit tvungen att avbryta...) Tittar in allt som oftast och skrattar också, du verkar ha lika bra humor som jag ;)
    Hittade dej via "kvinnan-som-får-allt-jag-gör-att-framstå-som-aktiviteter-för-en-kafferast" (Benita om någon undrade; henne känner jag inte heller).
    Keep up the fun!

    SvaraRadera
  9. Hej, jag hittade dej på ett mossigt museum cirka 1993. Kram B :)

    SvaraRadera
  10. Eller var det 92? 91? 90???

    SvaraRadera
  11. Runt 93 låter möjligt... det stora ögonblick när jag äntligen fick träffa min omtalade dubbelgångare. Synd att jag inte har alla dina kreativa talanger också :), men tur att du vill vara min vän ändå! Miracle girl behöver väl också en side kick!?
    :D

    SvaraRadera
  12. Hittade hit via den dunderpopulära bloggen. Stannade kvar på grund av din humor och språkliga saltomortaler.
    Har mig veterligen aldrig sprungit på dig i verkligheten.
    Kan hälsa att jobbiga musiker finns det på pendeltågen också.
    /Matilda

    SvaraRadera
  13. Haha. Jag hittade dig igenom Benita, och upptäckte att du har två söta burma kattastrofer. Eftersom jag är inbiten kattforumist blev du genast förföljd genom ett klick på den där lilla RSS-knappen. Gillar ditt svamliga, pratiga, roliga sätt att skriva, så du får stå ut med mig är jag rädd. ;)

    SvaraRadera
  14. Jag känner inte dig, men jag läser! :D

    SvaraRadera