Vill tant ha en boy toy?

Eller heter det möjligtvis toy boy? Ja, ni ser, jag kan inte ens produktplacera fenomenet rätt. I går såg jag och dottern femmans nya serie "Cougar town". Svårt beroende av serien "vänner" så kände vi att vi ville ge Courtney Cox en chans, trots att sändningstiden var ohemult sen. Efter tio på en vardag! Klart efter min läggdags. Bara där ser man att jag trots en bit över fyrtiostrecket inte kan definieras som en "cougar" dvs en äldre(!) kvinna som attraheras av yngre män. Jag orkar helt enkelt inte hålla mig vaken länge nog för att förföra en kille i tjugoårsåldern.

Jag försökte mig en kort period på nätdejtingens märkliga värld. Inte för att jag ville ha en ny livspartner utan för att jag ibland ville gå ut på lokal och träffa nya människor. Jag tyckte jag var tydlig i min profil att jag bara ville ha jämnåriga eller äldre aspiranter till mina dejter. Trots det fick jag mängder med svar från 23-åringar. Jag blev inte smickrad, bara förbryllad. Mitt svar var alltid detsamma: Tack men nej tack, du är för ung. Jag kan visst förstå att det kan kännas spännande med ett äventyr med en mycket äldre partner. Att det känns lockande med fantasier om avancerad erfarenhet och sexig lätt förfallen kroppsdekadens (det uttrycket var väl "mind boggling" så det förslog). Alla har väl sett Mandomsprovet gubevars.

Vad jag skulle i ett äventyr med en tjugoåring att göra känns som en gåta. Vad spelar det för roll om de orkar mer, när jag inte gör det? Vad skulle vi prata om? Generationsgnissliga diskussioner med en ungdom blir jag mättad på med tonåringen hemma. Det blir ofta alltför märkligt när man gör lätt utdaterade vitsiga associationer som man sedan i detalj måste förklara varpå skämtet mördas snabbt och effektivt. Då känner man sig bara tråkig och gammal.

Och om Courtney Cox står framför spegeln och missnöjt drar i sin obefintliga mage vad ska jag då ha för attityd till min egen uppenbarelse som blivit lite lös och suddig i konturerna? Jag är nöjd med min kropp när den betraktas med åldersvaga ögon. Inte vill jag att den ska ses med tjugoåriga ögon som kommer ihåg hur fast hud utan gropar ser ut. Då känner man sig bara slapp och gammal.

Kanske är jag orättvis bara för att jag inte gett cougarspåret en chans. Kanske det inte spelar någon roll om han med husmanskost menar Tom Yam Kai, medan jag tänker kalops. Kanske skulle vi ändå enas när vi ska hyra en klassiker och han sträcker sig mot Pulp fiction och jag greppar Gudfadern. Kanske skulle jag kunna låtsas att min skivsamling är medvetet retro och dölja det faktum att jag inte riktigt fattat hur Spotify funkar. Kanske skulle jag kunna undvika att slänga mig med uttryck som "ballt" eller"hippt" och slänga in några "orka", "ofta" och "äger fett".
Eller så får jag bara konstatera att unga killar inte är min tekopp.
Att jag är fördomsfull.Och kanske lite, lite gammal.

Men serien var ganska rolig i alla fall. Jag ska nog försöka hålla mig vaken nästa tisdag också.