S(midigt) & J(ättebra)

Telefonsamtal med SJ:s biljettbokning igår eftermiddag:

JAG: Jag undrar om du kan hjälpa mig med tågbiljetter till Småland. Min dotter är så åksjuk och behöver åka framlänges. Det gick inte att boka platser i färdriktingen på er hemsida.

SJ: Det bästa är att boka plats med bord. Då får du alltid en som åker framåt.

JAG: Jag vet, men det fanns inga sådana platser kvar enligt internet. (jag specificerar vilka avgångar jag vill ha)

SJ: Vi kollar… (knappknappetiknapp)… det finns tyvärr inga sådana platser kvar.

JAG: Eh nä just det… kan du boka andra platser i rätt riktning?

SJ: Ja då… (knappknappetiknapp)… då ska vi se…(knappknappetiknapp)… tystnad…(knappknappetiknapp)… så där var det klart på nerresan, nu ska vi se på återresan. På det här tåget finns det mängder av lediga platser, jag ska kolla om det finns plats med bord.

JAG: Enligt internet fanns inga sådana platser kvar.

SJ: Vi kollar… (knappknappetiknapp)… det finns tyvärr inga sådana platser kvar.

JAG: Eh nähä… kan du boka andra platser i rätt riktning?

SJ: Ja då… (knappknappetiknapp)… då ska vi se…(knappknappetiknapp)… tystnad…(knappknappetiknapp)… konstigt, det finns inga sådana platser kvar heller.

JAG: Ojdå! Jag tyckte du sa att det fanns många lediga platser.

SJ: Och nu gick priset upp också! Det är inte längre den billigaste avgången.

JAG … gick det upp mycket?

SJ: Ja nu är det den dyraste avgången! Så där är det ibland.

JAG: Kan jag få en annan billigare då istället?

SJ: Visst och då kan vi ju boka plats med bord också. Vill du det?

JAG: Ja tack.

SJ: Vi kollar… (knappknappetiknapp)… det finns tyvärr inga sådana platser kvar.

JAG: Eh nähä… kan du boka andra platser i rätt riktning?

SJ: Ja då… (knappknappetiknapp)… då ska vi se…(knappknappetiknapp)… tystnad…(knappknappetiknapp)… Kan du vänta en stund?

JAG: ok.

(jag kopplas bort och sedan följer flera mycket tysta minuter eller möjligtvis decennier av väntan)

SJ: Nu är jag tillbaka! (säger hon glatt, stolt och kanske lite, lite förvånat). Då var det klart! Har du något rabattkort?

JAG: Jag har ett sådant där Priokort.

SJ: Har du!? Men du vet väl att du åker halva priset i första klass hela sommaren då?

JAG: Det visste jag inte. Vad bra! Kan du boka om mina biljetter till första klass då?

SJ: Jajamän! … (knappknappetiknapp)… det finns tyvärr inga sådana platser kvar.

JAG: Kanske på någon annan avgång?

SJ: …(knappknappetiknapp)… (knappknappetiknapp)… Det finns inga förstaklassbiljetter på någon avgång.

JAG: Så då finns det inga rabatter då?

SJ: Nej. Men om du bokar på internet så blir det fem procent billigare!

JAG: Men då kan jag ju inte boka plats i färdriktningen.

SJ: Nej. Men du kan ju alltid försöka boka plats med bord.

JAG: Tyvärr. Mitt liv är för kort.


Jag älskar att resa. Att bara närma mig flygbussarna får mig knäsvag. Till och med att åka tåg till storebror i Småland gör mig pirrig och fånigt uppspelt. Men för en tågresa krävs biljett. Och vad SJ biljettbokning gör för mitt själsliv går knappast att sätta ord på.

Sista minuten

Det här med att resa oplanerat är speciellt. Hur djärv ska man vara? Vågar man kasta sig ut och strunta i att veta vart man hamnar och hur man ska bo? Tänk om man får bo i en låda. Långt från både civilisation och stränder. Men å andra sidan, tänk om man vinner högvinst och får bo på lyxhotell för en spottstyver. Hör man inte jämt talas om folk som chansat och hamnat i en svit med all inclusive för fickpengar?

Fast jag är ju feg. Och dessutom inte en sådan som vinner på Lotto. Jag vill veta att det är en fin semester ungarna och jag har framför oss. Jag vill veta vart vi ska och hur vi ska bo. Mitt mod får visa sig genom att ha is i magen och vänta in de billiga resmålen till sista stund. Och kanske till och med komma hem endast timmar innan skolstarten – EFTER det att min semester egentligen tagit slut.

Det får bli mitt äventyr. En Indiana Jones med krockkudde.