måndag 7 mars 2011

Att bjuda till

Jag och kollegan har upptäckt roligheten med nätauktion. Kollegan så till den milda grad att han nu förbjudit sig själv att gå in och bjuda på fler litografier och oljemålningar på det att hans hem håller på att förvandlas till en sal på Nationalmuseum till hustruns stora förvåning. Själv letar jag vintagefåtölj åt dottern. Just den biten har inte varit så lyckosam, men på min jakt har jag lyckats sidoknappa hem ett fint litet bord som dottern ska ha som sminkbord. Mitt senaste fynd är två pallar. Fula som stryk nu, men vänta bara tills jag slipat och oljat och klätt om (hur lätt som helst, jag vet PRECIS hur jag ska göra).
Den ena trodde jag skulle passa perfekt som fotpall. Jag hade fel.



Det var en våningspall för kattastrofer.

tisdag 1 mars 2011

Att göra en dag



Vid lunchtid igår fick jag ett telefonsamtal på jobbet. Det var en journalist från en av de två kvällstidningarna som ringde.

JOURNALISTEN: Jag har en fråga om almanackan.

JAG: Oj då har du ringt fel. Vi slutade ansvara för almanacksproduktionen i början av sjuttiotalet.

JOURNALISTEN: Jag vet. Men jag tänkte ändå att någon kanske kunde svara på en fråga om dagar.

JAG: Du kanske kan vända dig till någon astronom på ett av våra universitet.
(här förutsatte jag fortfarande att frågeställaren hade någon slags intelligent fråga om typ månvarv och jordens vridning).

JOURNALISTEN: Jag vill bara veta hur man gör en dag.

JAG: … Hur man gör en dag?

JOURNALISTEN: Ja. Kanske finns det någon hos er som vet.

Jag kände mig härvidlag mycket förbryllad. Tvärtom vad min exman anser så består jag inte av ren ondska och följde därför inte första impulsen att lägga på luren, utan jag funderade en stund intensivt på vad han kunde tänkas mena med frågan. Efter en stunds tystnad från båda parter, hans fylld av förväntan, min av frågetecken säger jag uppmuntrande:

- Vad menar du med att ”man gör en dag”?

JOURNALISTEN: Ja, typ kanelbullens dag. Hur gör man en sådan?

Jösses.
Jag bad honom ringa 118100.
Till skillnad från dem anser jag nämligen att vissa frågor är just det.
För dumma. Men jag gillar kanelbullar.